Promenaden med Leo gick inte som den skulle tyvärr.

Det ena uteslöt inte det andra så när han fick psykbryt

av att en katt kom framför stupade jag handlöst ner i marken.

För att INTE lägga mig på han så stupa ja rakt ner med bröstkorgen

i asfalten och har nu troligen en lättare skada i revbenen tror

sambon... Tungt att andas, jobbigt med vissa rörelser och sitter

hellre än ligger ner...

Som överskriften säger... VARFÖR JUST JAG ?

Får försöka lägga mig igen och hoppas jag lyckas somna.

Alltid sån jäkla otur hela tiden...

Godnatt (Igen)

 

Åza

15 april 2010 02:56

Näähh.. :(
Det lät inget vidare,kanske borde du besöka farbror doktorn om det inte blivit bättre..
Gjorde själv en rejäl vurpa pladask härrom veckan på bilutställningen i Elmia med mycket folk runt omkring..Pinsamt?? Hmm..Något... Krya på dej! kram

 

mickis

15 april 2010 12:35

Ajajajaj det lät inte trevligt alls.... :(

KRYA PÅ DEJ!

http://mermickis.blogspot.com

 

Mita

16 april 2010 13:20

Men hur lyckades du med det???

http://rocotopeppers.bloggplatsen.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

      Man kanske inte alltid ska skriva vad man tycker men denna gången anser jag att VI har inget att skämmas för, det bör andra göra.   55 år gammal och inte varit så stor fotbollssupporter mer än hemma i soffan men på dom sena...

      Och här sitter jag och lägger in mina Youtube låtar på Spotify listan så jag kan förlänga promenaderna med mina favoriter...   Plockar bort lite udda låtar och i med mera upbeat så man får upp pulsen en aning. Skulle säkert ...

      Regnet faller igen...   "chasing you like a shot of whiskey" Ja lite så är det att fånga dagen med vackert väder faktiskt.   På tal om väder, min vän Magnus gnällde en dag om ha minsann inte bokat snön som föll. Roliga  i ...

      Men det har banne mig inget med Trisslott att göra utan vädret. Regnet försvann och solen tittade fram igen.   Plötsligt har vi +12 och strålande solsken. Sånt är man inte bortskämd med i dessa breddgrader.   Som tur är har ...

      Efter ett kort besök på Vårdcentralen tog jag mig en kort promenad hem. Visade sig att det gav 3.32 km in och nu står jag snart på 1 mil   Inte illa enligt mig även om kroppen tar stryk. Värst är konstigt nog min vänstra fotled ...