Utmärker sig den statliga myndigheten igen.

Man säger en sak och sen glömmer man bort eller skiter

i vilket vad vet jag, det ENDA jag vet är att jag får lida i slutändan.

Inte bara jag som råkar ut för det heller gissar jag...

Avslutar min 3 månaders praktik i April.

Skriver in mig som arbetssökande på Arbetsförmedlingen.

Handläggaren som skriver in mig skriver särskild lapp om att

jag vill bli kontaktad av MIN handläggare och vill ha NY handlingsplan.

Nästan 2 månader har gått och nu den 1/6 är jag

ett avslutat kapitel och A-kassan borttagen. Måste nu ansöka

igen och frågar mig själv och säkerligen imorgon om det är så här

livet skall vara ?

Jippie !!!

Men allt känns som det går i motvind.

Allt jag gör bromsas in och istället för att forcera

det som håller tillbaka så somnar jag istället.

Vet inte hur många gånger jag somnat idag.

Igår var jag ett allmänt vrak och riktigt otrevlig

mot hela min familj & omgivning. BER ER ALLA om ursäkt för detta.

Efter det som hänt den senaste tiden borde mitt humör

vara bättre och inte alls som det är nu.

Känns som jag saknar det där lilla extra som får kropp och själ att sprudla.

Kan det bero på väder, kan det bero på avsaknad av mediciner ?

Tror egentligen jag vet svaret men vill

kanske inte inse att så är det utan kryper under täcket

och låtsas som inget sker utan sover bort de dåliga.

Tack alla vänner och berörda för

era varma vänliga och uppmuntrande ord.

Snart dags att "sova" igen och hoppas på en bättre

morgondag...

Kram !

Aldrig mer ska jag utsätta mig för något sådant igen.

Man ska ju prova före man yttrar sig och nu har jag provat

så kan därför yttra mig om det utan att ha dåligt samvete.

Förstår ni hur jobbigt det var ?

Bussen avgick 21:00

Mellan 21- 06 satt JAG 191cm lång i en resebuss mellan Vänersborg - Puttgarden.

Alltså 9 timmar förutom knappt 45 minuters rast på "Donken" i Varberg.

Sen in 06:00 på Bordershop (Pråmen) och helst vara klara 07:45

så vi kunde komma med en tidigare färja hem.

Vi hann och vi var fullständigt groggy.

Sambon fick sova bättre än mig på nerresan medans

jag då fick kanske 3 timmar ungefär.

Som sagt 191 cm lång och ischias... Fattar ni resten ?

Hemresan var mindre plågsam.

Hemma en timme tidigare vilket var positivt.

Jag och sambon köpte varsin pizza sen halvsov vi i soffan

resten av kvällen. Dagen efter var min rygg fullständigt ras...

Bättrade sig på kvällen och idag är jag stel.

Men för övrigt glad att vara hemma igen...

Nu ska hunden ut !