Är som det är utanför när vi alla är under isen.

Värst för sonen som INTE vill vara hemma och förstår inte

alls att han smittar när han vill till sin kompis och spela spel...

Han är uttråkad, grinig, hostar (medvetet hävdar han) hela tiden

men är inte alls sjuk. Rösten är nästan borta och det är en klen tröst

för hans mamma & pappa men tyst är det...

Livet går vidare trots allt. Går inte att lägga sig ner och dö utan

man får vila sig frisk helt enkelt.

Tur man har dreamfilm.se att kurera sig med då...