Skulle inte blogga om detta men behöver få det ur mig.

Saknaden river sönder mig inombords.

Saknaden gör mig gråtfärdig...

Ju mer av dagen som går ju mer ondare gör det.

Känns som hjärtat skall slitas ut ur kroppen

Doften, åsynen av hennes saker, allt gör ont...

Vet inte om jag kommer kunna sova inatt eller om jag brister.

Jag får ta insomningstabletter annars funka jag inte.

Imorgon ska vi "fira" Fars Dag med att sortera kläder

kolla vad som ska hämtas av Barnahjälpen.

Min mor hade ett stort hjärta men hon trodde nog plånboken

var lika stor för hon älskae att shoppa.

Orkar inte mer...