Tisdag till Lördag...

En jobbig vecka som gräsänkling.

Massa tvivel och enorm vånda och smärta.

Sen spökar min mor för mig hela tiden.

Inbillar mig att jag ser henne, känns som hon kommer in som

hon brukade göra. Inbillar mig att hon ringer mig fast det inte ens hörs

signal eller vibrationer.

Massa smärta har det varit.

Gråt och många tårar har rullat ner för kinderna.

Vet inte vad jag ska tro, vet inte hur jag ska tackla detta

och vet inte om jag kommer göra det heller.

Känner mig helt tom inuti, kanske därför

jag fryser och mår som jag gör för tillfället.

Usch denna dagen var nog den sämsta av dom så den får

gärna ta slut precis när som helst.

" Kärleken gör inte ont utan bristen på den. Träna på att ge dig själv kärlek genom dagliga små handlingar "