Känns som jag inte hänger med.

Massa saker sker runtomkring men jag ser det inte.

Idag fick jag veta att 29:e December hade min

första dagmamma somnat in.

Inget märkvärdigt enligt er kanske men jag levde med hennes

familj i 7 år måndag till fredag.

Sen när man växte upp höll jag alltid kontakten.

I högstadiet jobbade hon som "Bamba" på min skola

och man göddes nog en aning välhjärtat.

Hon fick träffa min dotter som liten

vilket jag mer eller mindre såg som en självklarhet.

Hon var nästan min extra mamma så jag känner

mig usel som plötsligt slutade hälsa på henne och nu

inte ens visste om hennes bortgång.

Ska till minneslunden och säga farväl.

VILA I FRID - Eivor Klubb