Att inte kunna acceptera...

Att inte kunna läka...

Att jag låter saker rinna mellan fingrarna...

Att det inte alltid blir som jag önskar...

Tankar som säkert många andra har och som

vi bearbetar på olika sätt. Känns som detta inlägget

inte kommer upplyfta vare sig den som läser eller mig själv.

Känner mig hemsökt varje dag.

Inte av vålnader utan mer av mina negativa stunder

jag haft genom livet. Egentligen ska det goda i livet

väga över men så lätt är det inte för mig.

Bäst att försöka låta dagen gå vidare.

Sonen på läger, fru, dotter, barnbarn & styvfar är

på besök i Borås och har säkert jättekul.

Hoppas att det lilla yrvädret 4 månader gammal kommer

minnas något av det annars ska morfar ta med henne

nästa sommar till djurparken...

See yaa...