Är så OTROLIGT roligt att 

undanhålla för andra men när man själv

blir utsatt för det så förstår man vilken tortyr 

det verkligen är.

Idag fick jag ett "brev" som visade sig vara ett paket

att hämta. Massa tankar gick genom skallen innan man

hämtat ut det. När man såg vad han hade med sig så fattade jag direkt vad det var.

Blev utfrågad av Isabell flera gånger innan

vi kom hem och jag försökte spela oberörd att jag

inte alls visste vad det var men det funkade kanske 5 minuter.

Så nu står dessa vackra och väntar på 

ett underbart Bröllop.

Att man kan känna smaken av det.

Så nära att man har svårigheter att somna på nätterna.

Så nära att man börjar få flera fjärilar i magen än vad som önskas.

Men vad ska man göra?

Bara ta ett djupt andetag och stillsamt infinna sig i nuet.

Visst har vi båda svårigheter för folksamling men nu är

det människor man känner så borde kanske inte vara så svårt.

Det som skrämmer mig är att göra fel, säga fel

även om man har en sufflös (Prästen) som säger orden innan.

Alla möjliga scenarier spelas upp så fort man stänger ögonen

men till slut verkar man somna och vaknar som ett vrak.

Igår skickade jag in intyg till AFA så

jag hoppas att det tas ett snabbt beslut och hjälper oss

lite ekonomiskt på vägen. Spiller lite tid vid datorn nu innan vi ska åka till sjukhuset för fotvård. Ska bli så skönt efter 2 veckors uppehåll vilket är för lång tid....

Hörs av senare !