Utsätter mig själv för saker jag inte kan styra.

Pressar mig själv in i situationer jag inte kan ta mig ur.

Värst av allt är att jag börjar fundera som jag sagt förut så fort

jag lagt huvudet på kudden.

Förbannar mig själv för jag känner att kroppen inte orkar mer snart.

Sover inget på nätterna utan några timmar på morgonen sen mår jag stundtals

riktigt dåligt som resulterar i huvuvärk, illamående, suddig blick och allt

kommer ur spår...

Vet inte hur jag ska komma från detta.

Sen allt annat läggs ovanpå och gör det ännu jobbigare.

Känner ingen glädje, känner enorm saknad, förvirrad, borttappad

bakom en vagn men det visste ni redan.

Gräver ner mig en stund..........