Man kan egentligen bara le åt saken.

Trots läget och trots kurerna jag gått igenom

så saknades bara detta efter att inte haft det på

mycket, mycket länge.

Kan bara hoppas att jag inte har frossa p.g.a

foten men de ska jag inte ha aser jag med min antibiotika kur. Känner mig inte de minsta febrig utan jag fryser mest och lite snorig så det är ingen mansförkylning "hahaha"

Gissar att eftersom dottern ligger hemma

genomförkyld lägger jag skulden på henne även om barnbarnet varit lite febrigt. Bara rida ut stormen, göra middag sen kolla på hockey ikväll och hoppas på något positivt ska ske.

Titta vilka guldklimpar...

( Broderad Tavla )

Känns som Oktober kommer spenderas

på sjukhus den närmaste tiden.

Omläggning idag sen röntgen av fot och lungor.

Remiss ska skickas till Uddevalla för tryckkammare

sen ska man till medicin, trycktesta fotleden, fotvård, läkare...

Hoppas man orkar med att gå på Oktobermarknaden.

Kanske kan hoppas på uselt väder så jag kan stanna hemma

men då missar jag RENKORV och de vore besynnerligt.

Just nu är det lite harmoni i livet.

Hoppas det håller i sig ett tag nu för jag orkar inte hur mycket som helst efter denna helgen.

Detta läker min själ väldigt mycket...

Sköt om er...

Vinkväll!

Enda dagen på året man inte är välkommen

på nedervåningen tyvärr.

Städningen gjordes av frun och jag gjorde så gott

jag kunde trots mitt värkande ben.

När gästerna kom tog jag med mig filmer och begav mig

till min vän och granne så fick damerna göra sitt.

Det serverades god mat och min favorit efterrätt

ÄPPLEKAKA

Får se om jag kan ta liten bit idag

och reta smaklökarna en aning.

Var väldigt länge sen jag åt detta så det ska verkligen

bli gott efter ett hemskt besök på ortopeden.

Kanske får jag något besked på proverna.

Vet inte ärligt talat om jag vill veta.

Helgen har varit en "roller coaster ride"

för psyket så kanske dags för en tur till

öppen psyk innan det går för långt igen...

Ha en uppfriskande skön dag

Den frågan tuggar inom mig.

- dem närmaste veckorna kommer visa sig.

Så kan man väl inte säga?

Får ställa om frågan på onsdag gissar jag

om det inte kommer upp av sig själv.

Det gnager inom mig och tankarna är smått mörka

vissa stunder men numera får jag stöd.

Finns inget mysigare för själen att vara älskad.

Har sen haft besök av mitt underbara barnbarn

och vi tror nog att det behövs tätare besök för den

lilla sötungen är så mammig att hon gallskriker hos morfar

men somnar på mormors axel.

När hon sen somnar i morfars armar

smälter man som smör i solsken och hur mycket hon

än skrek minuterna innan är allt glömt när hon ligger

där avslappnad och snoozar...

1 timma till sen stick i fingret... *suck*

- Kämpa

- Visa du kan

- Va stark

- Du klarar detta...

Hela mitt liv har jag intalat mig att jag inte duger,

att jag hellre ser nattsvart på saker och ting för att slippa

bli besviken. Ärligt talat vilket skitprat!!!

Genom livet har en del talat om för mig

att så är fallet.

Idiot, cp-skadad, dåre, livsfarlig... Allt de där spelas upp mellan varven och känslan är som att ställa sig framför en lastbil med öppna ögon och inse att detta är mitt öde.

Får se vad som spelas upp i nattens tankar

för det är en sak jag är säker på kommer ske.

God natt

Var hur många som helst...

Första som slog mig var.

• Leo... Ja vem ska ta ut honom om jag kanske sitter i rullstol?
  
• Ny hund eller inte... Kommer jag kunna hantera vara utan hund när Leo beslutar att lämna in?
  
• Skilsmässa? Ja vem vet hur länge någon skulle orka med en krympling som ingen nytta gör längre.
• Avskärma mig från närmaste... Har börjat redan nu att försöka undvika prata med grannar. Orkar inte förklara, orkar inte fälla mer tårar än de jag gör i ensamheten.
  

Ja ni fattar att sömnen uteblev nästan hela natten.

Vaknade efter 6 imorse med samma tankar malande så de va bara att gå upp och göra de vanliga rutinerna.

Här hemma är dom vana med mina negativa tankar

och dom är verkligen svåra att bekämpa just nu tro mig.

Känner mig oduglig, handlingsförlamad, ja helt enkelt förbannat lat men VET att det finns en anledning som jag inte kan påverka i dagsläget...

Hur ändrar man sitt tankesätt ?