Min kära hustru åkte igår

på förmiddan och idag har hon redan glömt av

veckodagarna. Senil eller Semestermode är frågan.

Det är en obehaglig tystnad som sveper över gården.

Inga fåglar som tjattrar och som det känns just nu kommer det vara

tomt resten av året så vi hinner tänka på om eller inte skaffa

nya fåglar igen.

Värmen stiger och det är svårt att sova på nätterna.

Samma tystnad där med i sovrummet och vem trodde att man skulle

sakna hennes små egendomliga ljud. Ja hon njuter säkert då hon slipper

mina stockar som ibland driver henne ut ur sovrummet.

Mygg & Varmt har dom där uppe och hustrun

har idag badat med hundarna och svalkat av sig.

Tänk om man kunde få doppa sig i vattnet. Sjunka ner och kylas av en

stund för att sen sitta och huttra innan man torkat.

Jaja... lite film innan vi ska äta middag.

Strips & Nuggets på menyn idag som sonen har bestämt.

Vi hoppas på middagsgäster på torsdag och då blir det spagetti & köttfärssås.

Hur går man vidare efter en sådan

händelse?

Idag precis innan min kära hustru

skulle åka på semester inser hon att ett "massmord"

inträffat på gården. Inte nog med att den sista "hänggalgen"

byggdes på gården utan inatt begicks ett berått mord

på 12 Hönor, 1 Tupp, 5 Tonåringar och 10 kycklingar.

ALLA våra fåglar befaras vara döda så till vidare att

inga kycklingar undkommit. Flera av dom hade burits iväg

av den illvillingen, satans avföda till räv som brutit sig in

i vårat hönshus.

Vill INTE läsa att det är naturens gång.

Är man hungrig tar man de man ska äta och dödar inte

närmare 30 djur och sen går iväg.

Hustrun blev förstås förkrossad medans jag mest

kände ilska. Inga tårar föll från mina kinder vilket beror

på Citalopramen. Har kollat in i hönshuset flera gånger

men det finns inga fåglar gömda tyvärr.

Har krattat upp förödelsen så man slipper

se alla miljoner fjädrar utspridda och nu ska jag försöka

finna lite matro tillsammans med min son. Tack gode gud man slapp

vara ensam i allt detta.

Väntar mig imorgon.

Tog med en skriftlig lapp från fotvården

där jag medgavs att få åka hemifrån.

Så imorgon ska vi till ett ställe

i Ljungskile för lite god mat, fika och fönstershopping.

Ska bli skönt att åka på annat än massa sjukhusbesök.

Numera har jag två tider/vecka eftersom jag

har ett "kulhål" i foten som ska ses över ofta. 

Sänkan sjönk till 24 så snart är jag kärnfrisk igen, 

ja med mina mått sett.

Näää lite god kvällsmat

sen en film i sängen om vi orkar.

Sköt om er och dröm sött !

Jag har återtagit köket igen.

och musiken har inte flödat sen midsommarafton

men nu spelas det för fulla muggar.

Diskmaskinen är matad och idag står

jag för matlagningen vare sig jag orkar 

eller inte.

Ska snart till diabetesmottagningen och då

hoppas jag att sänkan sjunket.

Efter sjukhuset ska vi handla lite

inför nästa vecka. Så det blir ett elddop för min del.

Orkar jag eller orkar foten rättare sagt. Får be frun

köra mig i kundvagnen så slipper jag belasta foten.

Bara kliva i och ur vagnen skulle troligen

se idiotiskt ut och göra foten sämre slår jag vad om

så jag går hellre själv för egen maskin.

Kom av mig en stund när frun

frågade "lilla" mig vad jag ville ha i MIN rabatt (kan ni tänka er)

Hon frågar, bestämmer om, hur, var och när och jag får

välja sorter.

Jaja en "liten" seger får jag väl kalla det.

Man kan ju bara le åt saken :)

Sakta men osäkert går det framåt.

Imorgon återstår det att se om sänkan fortsatt

att sjunka. Börjar få mentala liggsår men ingen energi

till att ta mig ur sängen vissa stunder.

Idag fick jag ett litet ryck och tog

mig till frisören för att snygga till mig en smula

nu innan frun ska lämna gården.

Inköpslistor skrivs och menyn planeras

tillsammans med min son som ska sova här

1 vecka på sin semester.

Foten verkar minska en aning i storlek

och vi har ännu inga läckage haft som tur är.

Behöver dock inte betyda att allt är bra för det.

Så länge som bandaget inte är gult

eller rött så kan man andas ut tror jag.

Hustrun sliter som en träl denna dagen/veckan

med att ha trädgården snygg innan hon åker så det

klipps, planteras och snyggas till.

Idag fick jag en fingerborgsblomma och sen ska hon

tydligen beställa fröer på perenna växter så nästa år

kommer det blomma som aldrig förut.

Ja den där hjälpen med menyn fick jag tydligen

inte för han ligger väl och sover gissar jag. Jag får

helt enkelt mixa ihop det jag minns han brukar gilla

och hoppas att jag lyckas.

Take Care alla

Kommer in med gula bandage och 

ville egentligen inte titta men som vanligt tog nyfikenheten över.

Under allt finner vi detta.

En stor kula och som till synes en fot i

upplösning. Man kan se ytterkanterna och storleken

på blåsan innan den brast. Sen sitter en blod och var fylld

kula på kanske 2x2 cm och 1 cm hög som det fick

tillkallas ortopedläkare till.

Läkaren kom och skalpell fram.

½ cm hål skars upp och skiten öste ut.

Efteråt stoppades lite saker in igen för att få blodet

att stilla sig och så de kan hållas rent.

Visade sig alltså vara ett av mina tidigare operations sår som 

blivit infekterat igen och samlat på sig ett tag men med antibiotikan

i kroppen så ville skräpet ut så kanske bra att det skars bort.

CRP hade sjunkit från senaste 143 till 103 så lite nytta gör det.

Fotsåren under foten har nästan aldrig mått

så bra av att jag ligger till sängs. Innan detta är slut kanske

allt har läkt ihop, inget jag satsar pengar på utan hoppas.

Ja det var liten uppdatering.

Ny tid i slutet på veckan om inget akut sker.

Nästa tisdag blir det fot team 13.30 då samlas man runt

min fot igen. Massa läkare och annat löst fölk *fniss*

Nästan som man vore en folkhögtid !

Kan jag redan nu säga vad

provsvaren kommer avslöja imorgon.

Efter vad jag idag upptäckt så blir det en del att

göra med foten framöver OCH jag hoppas slippa

läggas in igen.

För övrigt speglas dagarna av trötthet, trötthet

och ännu mer trötthet. Väldig smärtsam rygg också

är saker som jag kunde vara utan i sanningens namn.

Tog en lite paus under tiden

som lunchen puttrar på spisen sen blir det

tillbaka i sängen igen för att vila upp foten

och jag hoppas ni håller alla fingrar och tår för att det

inte är så hemskt som jag uppfattade det hela.

Kramar