Kan man inte säga något snällt

ska man hålla tyst sa mamma ofta.

Kanske borde ha tänkt på det innan

jag sårade min hustru som slutligen kastade luren

i örat på mig.

BRA JOBBAT MICHAEL ! ! !

Får fortsätta låta hjärnan jobba med annat

som varken kostar pengar och inget ger mig tillbaka

än tillfredställningen att kunna hålla mig sysselsatt.

Så du/ni som bevakar mig och håller koll

på mig kommer inte finna något jag sätter i system

för att tjäna pengar utan detta gör jag endast för att

slippa sjunka ner i dammen.

Denna grupp har jag startat på Facebook och kommer inte bjuda

in vem som helst utan likasinnade och mer erfarna fotografer än mig själv.

Vill prova mig fram, lära mig mera och kunna inse felen

jag gör och säkert gjort genom åren. Sägs ha ögat för fotografering men

tyvärr ser jag det inte själv. Har väl kanske på 10 fingrar bilder som jag

är extremt nöjd med men nu är nu och gamla meriter gäller inte.

Kommer mest fota naturen, byggnader men även fota

med macrolins så man kan få riktigt nära foton på små detaljer.

Allt smått granskas genom linsen och förstorar.

Men nu hemlagad lasagne och lite tv.

Behöver föda och tänka på annat. Tur man är ensam

så ingen annan behöver möta mig idag eller just nu.

Hur ska man göra?

Hur kan man finna ett sätt

att orka med 2 timmar/dag?

Massa som gnager inom mig

så jag fick ta en paus i filmen och skriva av mig.

Vill på något sätt finna en nödlösning så jag med

kan dra mitt strå till den ekonomiska stacken.

Men VAR finner man och VAD ska man lyckas

med att göra 2 timmar/dag ?

Tips önskas !

Bästa vore att få in lite extra som inte

belastar vårat matkonto eller det som ska gå

till räkningar. Är just nu ute efter en båtkärra

eller något som kan göras om till båtkärra

men det röstas ner tyvärr.

Pengar finns inte (800) och projekten

vi lagt på hög ligger fortfarande kvar där vi lämnade

dom så även om detta är något för nästa år

så kommer det inte ske.

Hjärnan håller på att brisera.

Just tanken att inte kunna göra rätt för

sig eller kunna bidraga med något extra är

i min hjärna fruktansvärt.

Det äter upp mig inombords

och självförtroendet man precis byggt

upp börjar sakta dala neråt igen. . . . . . . 

Filmen igen. (Tack för att ni orkat läsa)

Varje natt man ska sova

är ju iaf min hjärna igång

och även inatt kom jag på massa saker

jag ville ta upp i bloggandet men idag är det väck.

Ska man skriva noteringar så jag minns

eller hur ska man kunna återskapa det man drömde

om utan att behöva gå upp?

Ibland är det väldigt besvärande

när man inte ens har närminnet i bakfickan.

Det kommer mera !