Precis fått i mig frukost och kollar lite basket dokumentär

och som sagt samlar ork, kraft att ta mig an dagen.

Det sitter något i nacken och gnager och det är att sist

jag satt där nere och jobbade kunde jag knappt röra mig och jag

gjorde inget fel anser jag själv. Inga tunga lyft, inga märkliga rörelser

utan lite spring framåt och tillbaka.

Några tankar som slog mig var lite korkade men som med ADHD så

låser man fast på vissa saker. Jag ramlade den 12:e och sen veckan efter

kom smärtan i ryggen. Kan det vara ett samband? Sen när jag jobbade

så dunka jag i skallen redigt 2 gånger för gå genom källardörren med

mina 190 cm  är som att gå raklång genom en Hobbit stuga.

Visst är det inte pga det men man får ju sina funderingar.

Som så många gånger förr och jag tror många kan relatera till detta

är att när man söker hjälp för något och väl sitter där på dagen så

är allt borta och man får ingen hjälp. Veckan efter är det tillbaka och

då biter man ihop och tror det ska lösa sig.

Minns för kanske 30 år sen när jag var aktiv i arbetslivet så skada

jag ryggen och under kanske 10 års tid så fick jag den eviga diagnosen

"Lumbago" och det lät coolare på latin än på Svenska 

" Lumbago (ländryggssmärta) drabbar upp till 80 procent av alla människor någon gång under livet. Ländryggssmärta utan utstrålning är vanligt och utgör 85 % av alla ländryggssmärtor.

                Ländryggssmärta med utstrålning kallas lumbago-ischias. "

Det roliga i kråksången är att orsaken till det kan sällan fastställas men läkarna

på Företagshälsan visste direkt varje gång. 

- Här får du recept, gå tillbaka och jobba så går det snart över.

Oftast fick jag muskelavslappnande som funka sådär.

Detta var under min SAAB period och man lärde sig snabbt att läkarna

hade (trodde vi anställda) direktiv från SAAB ledningen att få arbetaren

tillbaka på jobbet så fort som möjligt.

Gick så långt att en speciell läkare gav mig stark medicin som fick mig

att sväva ärligt talat. Fick den gången ringa akutmottagningen för att få

förkunnat efter jag sagt vilken läkare som satt ut dubbel dos av

" Somadril Comp är ett muskelavslappnande läkemedel med smärtstillande verkan som är avregistrerat i Sverige. Det kan endast förskrivas som licensläkemedel, vilket kräver ett särskilt tillstånd från Läkemedelsverket. Läkemedlet var tidigare godkänt för användning vid exempelvis muskelsträckningar, spänningshuvudvärk och menstruationssmärtor, men drogs tillbaka från marknaden på grund av risk för missbruk och beroende, trots att det kan ha en positiv effekt på symtomen. "

- Vem har skrivit ut tabletterna?

- Censur.

- Det kunde jag ge mig fan på.

Blev svaret...

Hur kan man behandla människor så?

Nog om detta, tack för att du/ni ville läsa.

Dags att gå ner och göra nytta.

Ta hand om er - Livet går inte i repris   

Ja herregud!

Har inte många dagar kvar att hinna med

efter att ha varit ur spel ett tag. Fixade lite saker

idag efter att vi handlat mat. Tog med oss hundarna

till Hunneberg och det var kanske lite vågat med tanke

på att älgjakten pågår just nu.

Vi såg inte ett spår efter älg men det fanns vissa spår

efter både jägare och en satans massa vildsvin som 

verkligen gått lös som en orkan på vissa ställen.

Daisy som är blandning mellan Wachtel/Jämthund hade

lite att göra ett tag. Jaktinstinkten vaknade direkt hon

hoppade ur bilen sen gick hon med full gas ut i skogen.

Jag trodde hon skulle va helt slut och ja det var hon

väl i 30 minuter sen var hon på G igen. Just nu i skrivandes

stund sover hon högljutt bredvid mig i soffan.

Imorgon måste jag sätta fart som sagt. 28:e Oktober

idag och Julmarknaden är om 11 dagar så nu är det bråda 

dagar. Har jag tur så får jag lite hjälp av hustrun som denna

veckan gör de sista dagarna på Nisses sen får vi innerligt

hoppas att något annat dyker upp.

Håll tummarna!

Ja även lillfingret för mig så jag

hinner med...

Idag är ryggen sämre tyvärr.

Idag rullade en del besked in utöver Paraflex så ska

jag först träffa fysioterapeut som sen ska skicka sin bedömning

vidare till läkare som sen ska ringa mig och tala om hur vi ska

gå vidare.

Jag hoppas innerligt att få en MR och om inte det sker skickar

jag på inrådan en remissansökan via ortopedmottagningen.

Har fått förslag på läkare som ska vara " top noch " som de säger

over there så det får bli nästa sak att prova.

Kommer inte ner till apoteket förrän till Lördag så 

jag får snällt ligga här och vila så mycket jag kan. Jag klarar av hundarna

så där släpps en sten från hustruns hjärta. Vi har annars grannar som gärna

gör allt för våra fyrfotingar så det känns tryggt ifa allt går åt h-vete.

Framtiden....

Ja idag har vi skönt väder och jag hoppas att det blir så

på lördag med för då blir det Oktobermarknad med fru och son.

Dotter ska göra reklam för Hyresgästföreningen så kanske får jag knalla

runt med barnbarnen också den tid jag orkar.

Kan ju bara hoppas att någon annan läser som bor

vad jag ibland brukar säga "Utsocknes" (uppväxt i Dalsland) och

kan säga hur vädret är hos DIG ?

I Söndags blev jag påmind om att kroppen

kan vara en skör del om man inte passar sig.

Kom in från källaren där jag sitter och småpillar

på lite saker till julmarknaden och jag ansåg mig

inte överdrivit något jag gjorde men som sagt jag

han väl inte mer än ta av mig skorna förrän jag 

nästan ramlade ihop.

Sen dess har jag haft svårigheter med att gå, sitta, ligga

ja inget har gått rätt och nu har jag 2 saker att kämpa

emot. För 3 veckor sen ramlade jag baklänges och fick 

troligen en redig smäll i revbenen och det har blossat upp

igen och vill inte ge med sig.

Har via en god vän fått till mig att mina diskar troligen

läcker och därför orsakar denna vidriga smärta. Att sitta 

rakt och gång på gång känna hur en kniv sticks in i ländryggen

varje halvtimme är obeskrivligt smärtsamt.

Har gått nätter utan sömn, nätter då jag fick sova med

korsetten på för att ens kunna ta mig ur sängen eller än mer

kunna vända mig i sängen.

Just nu sitter jag vid skrivbordet och egentligen väntar 

på nästa skov som ska hugga till. Har igår försökt få hjälp

med både en ny magnetröntgen och att få införa min medicin 

igen som jag tog förut (Gabapentin) och hoppas den inte 

krockar med all annan medicin jag använder.

Som tur har jag vänner som jag kan rådfråga inom det mesta

gällande mediciner eller med kontakter.

Detta måste försvinna... När man googlar står det oftast 3-4 veckor

sen ska Diskbråcket ge med sig. Har haft det nu i över 10 år och så

ont som jag har nu har jag aldrig haft.

Hur mycket orkar jag med ?

Tack för att du/ni orkade med att lyssna.

Väldigt skönt att ha kreativa bollplank

som är kunniga på olika saker men som ändå

ger mig feedback på vad som kan göras eller förbättras.

Sen är jag tydligen rätt bra på att komma på miljoner

saker själv men som oftast tvekar jag på OM jag kan eller

OM jag har orken.

Stöp som en fura i söndags och det satte stopp på maskineriet

ett tag eftersom jag ramlade på sidan så ligger smärtan runt och 

över höger bröstkorg. Hyfsad rörlighet även om det värker som satan

och djupa andetag, nysningar gör smärtan mer påtagligare.

Idag har jag inte gjort många knop utan planerar, ritar, spånar...

Gick även ner till grannen och grävde mask eftersom hustrun har

heldagsjobb att göra Kungsbacka. Ska försöka dra upp några matabborrar

igen för vem vet när vintern beslutar sig för att rulla in.

Vi har... (fel av mig) JAG har fortfarande dagar då jag går i shorts

och vem trodde det att man skulle ha vårvärme i mitten av Oktober ???

Helt underbart måste glatt medges.

Snart dags att ta sista rundan med hundarna sen försöka att mota

bort alla jäkla tankar som attackerar mig nattetid. Har inte haft bra sömn

på flera nätter trots mediciner så jag får nog snart kolla upp detta.

Önskar er en fortsatt skön vecka !

När saker sker och man inte knyter

ihop trådarna förrän det har gått en tid.

I somras (Augusti) minns jag att det skett en  va jag

då trodde var en olycka men sen tänkte jag inte mer på det.

Häromdagen var vår hyresvärd här och lagade vår

altandörr och säger att visste ni att - - - - - - - - har gått bort?

Han pekade mot grannhuset och då trillade polletten ner.

Hade nästan inte sett han på sista tiden och visst han höll sig oftast

på gym eller på cykel om han inte var ute i trädgården. Inte en

tanke hade slagit mig att han gått bort.

Kan bara spekulera att han varit på stan eller gymmat

och var på väg hem när han ramla av cykeln och avled på plats.

Har inget vetat på 2 månader och inget hört från hans hustru

än mindre sett henne så ofta man gjorde innan detta skedde.

Tänk så lite man vet om saker och ting, vi bor 7-8 meter från

deras hus och inte hört något.

Pratat med andra som visste att det skett men vi som bodde

närmast som sagt inget visste alls.

Vi har mått lite dåligt av att just inte ha fått veta, INTE av 

nyfikenhet utan av omsorg. 

Det får hjärnan att tänka till en aning.

Han som var och verkade leva hälsosamt och trots

sina 73 snart 74 år fyllda skulle råka ut för något sådant.

Hur långt har JAG då kvar...?

Ja massa saker egentligen.

Slutet på oktober, Blåsuts första julmarknad

på väldigt länge sen före det kommer ju även oktobermarknanden

och har jag tur så kanske hustrun följer med på Snäjks fiskemässa

i den nya stora butiken på 1000 kvm.

Ja som sagt fram tills dess måste jag få tummen ur

bagaget och fixa klart sånt som ska säljas plus komma ner till förrådet

för att hämta julsaker. Som min vana trogen så startar jag projekt

och innan första är klar så börjar jag spåna på nya saker som jag

skulle vilja prova.

Men något ska jag väl hinna med hoppas jag.

Som tur har jag endast 2 beställningar att göra men man vet

inte vad som sker när de 2 får nya ägare. Håller tummarna...

Allt bra med er ?