Till slut...

Det gick väl inte att undvika till slut.

Ingen trodde väl att man skulle kunna hålla sig undan

och nu har vi troligen, kanske, omedvetet drabbats

av en liten influensa.

Hustruns båda söner är sängliggande.

Jag ligger, ja kanske i ren sympati eller så är det min rygg

som för 3:e dagen inte vill bli bra.

Min fru har tagit på sig rollen som "Grannen Anders"

och med sina gröna diskhandskar desinficerar hela undervåningen.

Hon gör inget halvhjärtat utan går rakt in i kaklet tills hon stupar.

Hemskt att vara inomhus när vädret äntligen vänt till det bättre.

Tror inte det är varmt ute men finner du den rätta platsen så

kan man säkert avnjuta solen en stund.

Önskar er en fortsatt trevlig dag...