•*¨*•☆¸.•*¨*• Tomten •*¨*•☆¸.•*¨*•

Alla inlägg under juni 2016

Av Michael - 28 juni 2016 13:53




Imorgon ska jag lägga mig i träning inför

Vätternrundan 20-- så nu blir det allvar.

Man ska tydligen ha gjort minst 100 mil innan start

så det är bara att köra på.

 

 

ELLER inte...

Skulle aldrig falla mig in.

Får ju skavsår bara av att trampa in till stan

för guds skull så det blir inget med det.

 

 

Vad jag däremot ska börja med är mitt nya insulin

och hoppas att lite motion i små doser ska

hjälpa mig ner med sockret till rätt nivå.

 

 

Får se om jag kan närma mig

milen en dag utan att stupa nu när jag fått

gele på sadeln så nu sitter rumpan mjukt och glider omkring.

"det jämnar ut sig sa jag som inte sket på sadeln"

 

Hej & Kram

ANNONS
Av Michael - 25 juni 2016 09:48




  • Vädret höll sig på sin kant men luften var inte alls skön. Dock så slopade jag grillandet och skötte min och sonens midsommarmat från spisen i form av hamburgare och grillspett.

 

  • Hade en mega-stor-sövande matkoma efter och somnade troligen en liten stund. När jag vaknade fick jag förfrågan från granne med son om att ta en cykeltur. Vi trampade nog 1½ mil och det var underbart, ovant, ganska smärtfritt.

 

  • Det som slog mig mest och kanske förvånade mig men även gjorde mig smått lyrisk var stillheten. Vädret var skönt men ingen fylla. Man såg massa människor ute som hade roligt, grillade på klipporna, äldre som njöt av att kunna sitta ute och hörde även dom säga de va tyst och skönt.

 

  • Eftersom grannens son var tävlingsinriktad och inte ville ligga vare sig 2:a eller sist så fick man allt bekänna färg gammal som man är hade man stunder där jag glänste men som oftast gick jag bet och fick bekänna mig besegrad. Idag ska vi tydligen ut och fiska för det hade han som en önskan. tror dock inte min son ska med idag eftersom jag hörde hans klingande engelska efter 4 imorse... *ungdomar*

 

 


ANNONS
Av Michael - 22 juni 2016 16:10

 


Hon skulle glädja vårat liv i många år

framöver och även ge Prinsen livslust och gnista

ett tag till.

 

 

Ja vad ska man säga?

Känner mig helt tom inuti.

Vet inte ditt namn men föll för dig mer och mer

och nu får jag inte ens träffa dig.

 

 

11 månader fyllda snart och nu ska

du tillbaka till uppfödaren endast för att

du inte hanterar vara ensam hemma.

För att du tuggat sönder ett par glasögon.

HALLÅ jag är hemma hela tiden, jag lämnar dig inte

ensam flera timmar p.g.a möten och arbete.

 

 

Ledsen, förbannad har jag vandrat runt

i lägenheten som jag t.o.m började städa

ivrigt och längtade tills jag fick telefonsamtalet

då sjönk jag till botten och tårarna föll direkt.

 

 

Så corny lilla jag är tyst

resten av dagen!!!

Av Michael - 22 juni 2016 10:59




Ska det ske idag?

Kommer det gå bra?

Ska det accepteras av alla parter?

 

 

Så mycket som ska stämma in så nu måste

jag, vi sköta våra kort väl.

Med klarblå himmel och strålande solsken kan ju

inget gå fel eller hur?

 

 

Ska se om jag kan få lite gjort här hemma idag

trots en smärtande och värkande rygg(rad) ja för det har

jag en fortfarande även om det kan till synes verka som

den saknas fullständigt.

 

 

Önskar er alla en fortsatt underbar dag i solen...

(mer kommer senare)

Av Michael - 20 juni 2016 03:16



Detta hade jag inte planerat alls.

Men när jag gick på väg upp till sängen

så brast något inom mig och då var det som en

vulkan exploderade, venerna i pannan kokade för en kort

stund så jag drog mig undan, tog en Ipren och insomningstablett i hopp om att få sova.

 

 

Gjorde inte saken beskedligt mycket roligare när vi timmen innan kollat om min medicin fanns inne som läkare och sjuksköterskan sagt att det skulle men ICKE då...

Sen så funkar inte mina piller på 7.5gram så denna dagen kommer bli underbart spännande.

 

 

Blir till att se en film och hoppas den är så lagom bra att man inte somnar. Har hört om man sätter på en skräckfilm, släcker belysningen blir man garanterat övertygad om att man inte är ensam så mycket längre.Får se vad som erbjuds eller om man kanske ska ta med sig kameran ut en stund.... (nä fyy de blåser)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Av Michael - 19 juni 2016 13:45

 


GE MIG EN ÅSIKT, SÄG VAD DU TYCKER OM BILDEN OVAN.

ELAKA TUNGOR UNDANBEDES.

 

VILL VETA HUR NI TYCKER, VA NI KÄNNER NÄR NI SER DENNA LILLA FLICKA PÅ SNART 11 MÅNADER.

Av Michael - 18 juni 2016 21:52



Insåg det när grannen påpekade.

- du är ju beroende

Inne i träsket och simmar.

 

 

Fotar mer än vanligt med mobilen och 90%

hamnar på Instagram.

- Hej jag heter Michael Linnarsson och jag är

Instagram-beroende...

 

 

Första steget till sitt beroende är ett erkännande.

Men det är kul när bilderna uppskattas.

Ikväll var vi ute och fiskade några timmar, ville fukta masken en stund men vid varje kast höll man på att få kroken tillbaka i ansiktet p.g.a den hårda vinden.

 

 

Får se om det går att sova bättre inatt.

Gick inte alls natten som var då jag somnade efter 4 och vaknade runt 10 imorse.

Nu värker ryggen, vristerna och en muskelbristning i låret så jag håller tummarna för en god natts sömn.

 

 

Sov gott ni med... *muuuu*

Av Michael - 16 juni 2016 11:07

Måndag morgon:


Ringer vårdcentralen med anledningen att förlänga

mitt läkarintyg och förnya recept.

Får prata med sjuksköterska som skriver ner i meddelande

till läkaren om dessa 2 ärenden.

 

Måndag eftermiddag:


Sjuksköterskan ringer tillbaka och säger att

läkaren minsann inte tänker sjukskriva mig för det ligger

inte på hennes ansvar. Jag talar om att instansen hon hänvisar

till har talat om för mig att det har Vårdecentralen gjort sen 2012 och därför vill dom inte avbryta detta.

Sjuksköterskan ska meddela läkaren detta och skulle problem uppstå så skulle hon höra av sig.

 

Tisdag morgon:


Inget hört så jag kontaktade Vårdcentralen igen och förklarade min oro över att inget ha hört och ville veta vad som skett. Skulle kontaktas under dagen. Några timmar senare ringer de tillbaka med orden att läkarens ord är slutgiltigt och hon vägrar ändra sitt beslut.

 

Tisdag sen eftermiddag:


Ringer instans nummer 2 och talar om mitt problem och får först höra att läkaren gjort fel. Jag ska inte kontakta instans nummer 2 utan det ska läkaren skicka vidare.

Paniken sprider sig när inga svar kan ges och mitt läkarintyg gick ut igår.

 

Onsdag:


Får inga svar, oron äter upp mig och jag försöker vara mig själv men de som känner mig, lever runt mig inser att så är inte fallet alls. Utan mediciner, med en oviss framtid är jag ett vrak med ett falskt leende.

 

Idag Torsdag:


Ringer till instans nummer 2 direkt jag vaknat.

Meddelar till ny person mitt ärende och den som ansvarar

för det som ska göras (min psykolog) sitter i möte.

Sjuksköterskan jag kontaktade första gången ringer upp efter några timmar. Hon har samtalat med läkare och psykologen om mitt ärende och river loss stenen från bröstet när hon säger att det finns inga tvivel om att dom ska ta över ärendet och lovar hjälpa mig med läkarintyg. Tårögd och glad känns dagen enormt mycket enklare. Kontaktade nyss försäkringskassan och har som tidigare deras fula stöd.....

 

Nu kan vad som helst få hända. Tack för att du orkade läsa.

 

 

             

Presentation

Omröstning

VILKEN ÅRSTID ÄR JUST DIN FAVORIT?
 VINTER
 VÅR
 SOMMAR
 HÖST

Fråga mig

20 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
    1
2
3 4
5
6
7
8
9 10
11
12
13 14
15
16
17
18 19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< Juni 2016 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Gästboken

Följ bloggen

Följ •*¨*•☆¸.•*¨*• Tomten •*¨*•☆¸.•*¨*•    med Blogkeen
Följ •*¨*•☆¸.•*¨*• Tomten •*¨*•☆¸.•*¨*•    med Bloglovin'

FEEDJIT


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se