Vad ska sägas?

Ja detta har rullat runt i skallen ett bra 

tag nu och på torsdag hoppas jag få svaret.

Känner själv och hustrun med att jag är

frånvarande hela tiden och ja kanske är jag 

en smula irriterad och det beror mest på ovissheten.

Jag både vill veta och inte veta.

Domedags profet som jag varit nästan hela

mitt liv så är det svårt att tänka annat.

Kan vara skönt att äntligen släppa detta

och kunna fokusera på andra saker som säkert

är mycket roligare än att dagarna i ända gå och

oroa mig hela tiden.

OCH sen hallå...

Var är sommaren?

Imorgon är det 1:a Juni och tempen ligger knappt

över 15 grader men jag trotsar motvilligt och

går i shorts. Vågar inte erkänna för mig själv att det är 

vidrigt kallt vissa stunder utan biter ihop.

Hare gött // Micke

Dessa 2 dagar som hustrun varit ledig

har hon flängt runt som en skottspole i ren

och skär tortyr. Hon sover knappt på nätterna

och vaknar tidigt. Sen de stunderna som jag ber henne

att köra mig så får jag hemskt dåligt samvete.

Hon vill bara vara hemma och slappna av

men det är alltid något som kommer mellan.

Fotboll, körningar till kompisar, handla mat, kalas

ja denna helgen var troligen ett helvete för henne.

Nästa lediga helg ska jag binda fast henne

och inte låta henne röra bilen över huvud taget förutom

i nödsituation. Vet att det är OMÖJLIGT men jag måste

så hon inte rasar in i väggen igen.

Torsdag är hon ledig men ska köra

mig till Uddevalla sjukhus där jag ska förhoppningsvis

få svaret jag fasat för. Klockan 18:45 ska jag vara där

så håll tummarna för att svaret inte är illavarslande.

Vi fick en liten mysig stund i Vargön där vi sent firade

mitt barnbarn som fyllt 6 år. Bullar, kakor, citronmuffins

införskaffades. Trevligt att komma hemifrån och träffa

nära och kära, borde hända oftare.

Hoppas på bra väder kommande vecka

så man kan röra sig ute på cykeln och försöka

att finna en smula kondition på vägen. Vet ärligt

talat inte var jag tappade den och varför så där

ska jag försöka samla ihop mig igen.......

Som blir antastade av detta

idiotiska företag?

Uniq Dialog i Malmö AB

Dom ringer varje dag och har bytt telefonnummer

varje gång så säga "bara blockera" är fullständigt

meningslöst.

Undrar hur de ska kunna tjäna pengar

när man aldrig svarar utan blockerar dom.

Kostar dom mer att anställa och köpa nya nummer

gissar jag. Telemarketing är en plåga värre än pesten.

Så nu fick jag tömt ur mig detta som gnagt

inom mig ett par dagar.

Har efter att jag sålde min cykelkärra till Patrick

ångrat mig hela tiden och sökt en ny. Har äntligen funnit

en som jag fick gratis av en vänlig själ här i Blåsut.

Nu ska jag bara strippa den på onödig vikt och material

sen ska den få följa med ut på fisketurer hoppas jag.

Saknas spöhållare sen ska jag nog vara nöjd faktiskt.

Denna kärran får du INTE köpa Karlsson för nu har du redan

2 stycken. ;)

Snart blir det dags att

hänga upp skylten igen.....

NÅGOT måste göras åt Amerikas

vapenlag, och det helst igår.

Idag läser man om en 18-åring som mobbats i flera år och i media

skjuter ner 19 barn i åldern 7-10 år samt 2 vuxna.

HUR länge ska detta hemska fortgå?

När ska någon styrande våga sätta ner foten och

säga ITS ENOUGH !!! 

Finns inga ursäkter längre.

Det ska dess utom inte vara så enkelt för en

18-åring att få tag på vapen.

Förstår att det regnar idag för ingen

i himlen kan vara lycklig över allt som sker

här nere.

Enda lycklige idag är nog min hustru

som efter bilturen inte fann Ragnar men som fick

se han smyga in genom altandörren hungrig som en varg.

Hann inte vara hemma mer än kanske

5 minuter innan han börja hoppa upp och ner vid altandörren

och ville ge sig ut igen men han får vara hemma idag....

VÅRA ÄNGLA DJUR ska inte utökas...

Efter 24 timmar snart så har rymlingen

inte visat sig.

Eller rymling förresten.

Vår härliga goa katt Ragnar gick ut igår kväll

och har inte visat sig sen dess.

EFTERLYSNING

gick ut idag och han har siktats runtomkring

i området och det sista vi fick veta var att

han kanske skulle befinna sig vid eller på kyrkogården

så hustrun drog med sin son i bilen och letar nu.

Nu kom dom hem så jag hoppas att nyheterna

är goda. Tyvärr så siktade dom han inte. OM det nu var han

så har han STORA arealer att röra sig på.

Hustrun var sammanbiten och utbrast

- DU får hitta han imorgon!

- Det är din livsuppgift!

Hennes son mobbar henne och tycker att hennes

oro är roligt.

- Jag har inte en kristallkula

var mitt svar. dom återgick till serien Clark Olofsson

och kanske kan hon slappna av en smula.

Vi har förlorat tillräckligt med djur 

så det får inte ske igen. Personligen förlorade jag

min Prins Leo och det tog hårt. Sen 3 katter till räven

ja den jäveln tog även alla våra hönor.....

Insåg att jag kanske skulle vänta 

innan jag tog chansen så ett avsnitt fick

det bli på Netflix serien.

Nu i efterhand så var det kanske

fel beslut när jag kollar ut och ser dom mörka 

molnen. Frågan är om man skulle chansa ändå och 

cykla ner denna gången.

Jobbigaste med den handlingen 

är att det är sjukt många uppförsbackar hem

jämfört med att ta sig ner.

Om jag sitter en stund till kanske regnet

ramlar ner över mig och då slipper, eller slippa

vill jag ju inte egentligen utan det hela handlar

om att orka.

Men va fasen det är dags att sätta ner foten

och intala mig själv att sluta vara så slapp.

Imorgon fotvård och sen kommer det jag fasat en tid.

Fick tid idag till ortopedimottagningen och jag 

tror att det ska kanske samtalas om jag har eller

inte har tumörer i ryggen. Finns olika namn på det

men om jag har det eller inte ligger som en skugga över

mig tills jag fått veta svaret.

"Shwannom rygg" eller "Neurofibromatos typ2"

ja allt kanske är helt galet att tro men jag vill ändå

läsa på OM det nu är så att jag har fått det.

I mitt fall är det nästan bättre att INTE

läsa på för jag blir som en hypokondriker när

jag läser och känner igen vissa saker som skett

i mitt liv som stämmer in på diagnosen/symptomen som

står skrivet.

Fuck it... nu går jag och fiskar, tar en tyst minut...

Jag tog mitt mod tillfånga...

Nej jag jagade igång latmasken och stegade ner

till vattnet innan det skulle vara för sent.

Hände inget de första 5 minuterna sen small

det i ungefär 20 minuters tid och jag fick upp

väldigt små men pigga abborrar.

Avstannade ganska snabbt sen men vad gjorde det?

Fick ha sällskap av underbar fågelsång, vackra fåglar

ja tills måsarna börja skräna.

Fick se vackra båtar puttra förbi

och man stod undrande varje gång och tänkte

"va kostar inte den båten" och sänkte sen blicken

tillbaka mot flötet.

Var inte nere så länge utan traskade hem längs

alla STORA hus med sina små gator. Man möter den ena tomten 

efter den andra smyckade av olika färger. Gick dock förbi en

rabatt med mina favoriter (Akleja) som jag inte kunde

låta bli att fota.

Om jag skulle ta med mig kameran runt om

här i Blåsut skulle jag aldrig kunna se mig mätt

eller fota mig trött på allt vackert som blommar nu.

Det får nog bli en stor kruka med Aklejor med en dag.

Får se vad som fotas nästa gång jag går ut.

Kanske följer jag med hustrun ut och förevigar alla

underbara syrener som ploppar upp här och där. Även en sån

ville jag ha i en kruka och gärna vit eller mörklila.

Har gått förbi massa trädgårdar med tanken

att jag skulle vilja fråga om jag fick ta ett rotskott

men då kastar hustrun in sitt veto om att man ska INTE

alls tigga utan folk så jag har lagt den tanken på hyllan

för ett tag. (suck)

Ja det är EN av mina många frågor

just för stunden.

Ser ut genom fönstret och ser grannens vimpel

resa sig lätt i vinden och jag försöker tyda, förutse

hur det kanske blåser nere vid vattnet.

Känns som jag försöker undvika att gå ner 

trots att jag egentligen vill. Blir nog en film först

för klockan är ju bara 10.30 drygt så än finns det tid.

Tyckte mig se igår att regnet skulle 

dra in runt 4 så jag har gott om tid eller?

Jag lyssnar nog en aning mer på kroppen också

för den har verkligen inte återhämtat sig sen Pilgrimsleden

så jag får se hur jag gör.

Funderar en stund.....