Alla har vi hamnat på Akutmottagning.

Alla har vi haft olika dåliga erfarenheter och långa väntetider.

Alla säger vi att just VÅR akut är den sämsta och samma säger jag.

NÄL i Trollhättan har nog den sämsta mottagning i västsverige...

När jag som vuxen sitter där är det inte en enkel resa men när man som barn

TVINGAS sitta stilla, sitta och vänta flera timmar så lider jag verkligen.

Inte ovanligt att man får sitta 4-5 timmar om inte mer.

Till slut tär barnens oro och otålighet på den vuxne med...

Önskar någon kunde stå för sitt manifest i regeringen och lösa några

av sakerna dom lovar och detta vore ett av dom problemen.

Mer pengar till vården så att våra läkare och sjuksköterskor

slutar att massutvandra till grannlandet där de får bättre förmåner

lite längre arbetstider men en mycket frikostigare lön....

Finns lösningen ?

Hur  ska man börja ?

Försöker beskriva mig själv på ett enkelt sätt.

Förr hade jag aldrig problem men det har ändrats nu.

Vet inte varför det skett och hur det skedde...

Jag har utvecklat en social fobi.

Ja undviker människor utanför dessa 4 väggar.

Ja kanske inte de närmaste men utanför den cirkeln.

Jag vågar inte ta det steget för att sträcka ut handen

och be om socialt umgänge...

Har massa människor som jag pratar med via datorn men

utanför cyberrymden har jag inget liv alls.

Därför som många anser mig som udda, osocial, konstig.

Dricker inte, går inte ut, träffar inga...

Inom mig tror jag ingen vill träffa mig,

att människor ser mig och ful, äcklig och märklig.

Söker inte bekräftelse men söker felen  hur ska man

annars kunna rätta till dom ?

Jag undervärderar mig själv, trycker ner mig själv och anser

när någon påpekar att jag ser bra ut eller gör något

positivt att dom har fel...

Jag ser inget märkvärdigt i det jag gör...

Jag gömmer mig i min trädgård eller bakom bloggen.

Hjälp mig någon att komma ur detta...

HJÄLP !!!

Som jag har längtat...

Mina 2 fina Löjtnantshjärtan står ute på gräsmattan.

Dom ska få hedersplatsen vid grinden tänkte jag mig.

Sen får jag nog börja rensa ur den största rabatten som rymmer minst

just nu för jag tror frosten har tagit många av blommorna tyvärr.

Massa tulpaner ska jag ha, massa påskliljor ska jag ha med.

Allt ska vara perenna växter och sommarblommorna får växa i lådor

eller krukor...

Ska snart ha mitt blomstrande paradis som skänker mig

och min själ det lugn jag saknar.

Kroppen är i viloläge men själen är orolig hela tiden förutom

vid små korta stunder och idag var ett av det tillfället.

Tack alla som lyssnar, läser, råder och leder mig rätt !

Men kanske inte...

Somnade 5 imorse efter att ha varit sömnlös, tankspridd, glömsk

till den gräns att ni som läst under dagen såg att jag sprang runt som en liten tomte

i mörkret efter 1 ute i trädgården med spadar och vattenkanna.

Efter att klockan ringde 7 så har jag gått runt i dimma hela dagen.

Vid läkarbesöket undrade t.o.m läkaren hur länge jag ska orka med.

- Du är så ung, din kropp kommer inte orka mer snart.

Ung vet jag inte kanske men det andra stämmer ypperligt.

Imorgon hoppas jag på massa saker ska slå in men speciellt en sak.

Kommer det inte ske kan jag inte påverka men jag vet att det sker av en anledning

och inte är så illa som jag innerst inne alltid tror men jag måste

påverka mitt tänkande och inse att allt kan bara bli bättre.

Dags att ta mediciner och sen försöka

intala min son att han måste lägga sig sen får han vara vaken lite längre

nu när det är lång ledigt innan sommarlovet börjar...

Sov gott alla varma själar !

Sagt godnatt till alla...

Sagt godnatt till mig själv och min son...

Men kan jag sova då ?

Inte en chans i helvete rent ut sagt.

Jag kollade film under kvällen och mitt i fick jag ett telefonsamtal.

- Hej! Vill du ha blommor ?

- Hej! Klart jag vill ha...

- Kom med en gång.

Sagt och gjort, jag pausade filmen och kasta mig på cykeln.

Väl framme hamnade man i ett paradis av växter.

Framodlade med enorm lust och kärlek och när jag kliver av cykeln

får man en kram, välkommet bemötande och orden...

- Säg vad du vill ha!

Gick inte lätt med utvalet skall jag medge för det fanns blommor överallt.

Blommor jag kände igen och blommor jag aldrig sett men som var underbart vackra.

Började att försöka göra ett urval och med ett STORT leende valde jag följande...

• 3 Jätterams
  
• 3 Aklejor (måste ha)
  
• 1 Pion
  
• 1 Omärkt.
• 1 Stor Julros
  

Hoppas att jag får återvända och få med mig flera som utlovades.

Så lite därav min sömnlöshet.

Kom på när klockan var 01:04 att jag glömde plantera så raskt ut mitt i natten

och gräva ner sen vattna. Varken jag eller min vän hade förlåtit mig om jag misskött

dessa underbara växter...

Andra tankar som gnager är läkarbesöket 10:30.

Ber den allsmäktige Buddha om lycka och era tankar, tummar, hartassar och

alla andra slags lyckoamuletter ni har hemma som kan ge mig tur imorgon.

Men nu ska jag försöka sova igen.

Längtar tills... Ja senare under dagen och till onsdagen.

Sköt om er alla underbara varelser & Sov Gott - Vakna torrt !!!

Ja så vart det nog.

Stod utanför min lokala gaddare

i gassande solsken med nyrakad skalle

och det var inget smart drag skall medges.

stod där kanske knappt 20 minuter

men satan va det stack till.

kändes som ett förstoringsglas brände skalpen av mig

och kort därefter kände jag starkt illamående...

utöver det gick loppisen kanonbra.

strålande väder, nya bekantskaper och massa

saker sålde vi. ju mindre man släpar med sig hem

ju snabbare packar man in i bilen vid hemgång.

ska sätta mig ute en liten stund till och kyla ner

mig och sen krypa upp i soffan och bara vara...

Sköt om er !