Just dust in the wind . . .

Lördagen

gick som på räls och jag började med att plantera

bollkryss inför grillfesten. Det var en lyckad dag/kväll och kanske mer för vissa.

Borden fylldes av god mat och alla var nöjda och glada.

Kom tydligen över 100p trots att kanske 25 in var bjudna men

man kan inte leka polis eller ha reda på vilka som bor

var när man aldrig möts.

Festen för mig slutade runt 21 då jag både tröttnade

p.g.a värmen och vidrig värk.

Kanske lika bra att man kom ifrån ångorna och ladda

batterierna inför loppisen på söndagen.

Söndagen

Loppisen skulle starta 11 och fortsätta till 15.

Vi hade ju hoppats att så många som möjligt ville både

sälja som shoppa för allas glädje men lördagens firande

kanske satte stopp för en del och kanske helgade många vilodagen

med råge.

Det var rena krigszonen då det var mest barn

som sålde och som inte ville sitta still så länge utan

tålamodet sjönk och vissa stunder visade det sig handgripligen.

Att man skulle ha föräldrars tillsyn var tydligen inget som hörsammades

och då blev det som det blev tyvärr.

Efteråt drog man en djup suck, andades ut
 sen bytte vi om och tog bilen till Utby för att fira svägerska/ hustruns syster.

God fika, tårta, vandring i trädgård, kollade in nya badrum/tvättstuga var trevligt.

Det som skedde sen var mindre kul.

Bilen hann inte ta sig mer än 5 minuter från stugan förrän vi fick snällt ställa

bilen mellan RUSTA & Biltema.

Bilen rasade och det var tur bilen inte hade högre fart då hela

elsystemet felade. Ingen styrning, ingen servo, ingen abs eller bromsar.

Tänkte hela vägen hem på vad som hade kunnat ske om bilen färdats

i 110km/h...

Nu står den på verkstan IGEN och man hoppas att man inte blöder

kontot tom denna gången.

Usch nu har jag skrivit en hel novell...

Avslutar med hur vi alla känt oss efter denna helgen med

att visa Leo´s intryck.