Hela morgonen var egentligen förstörd.

Trodde aldrig jag skulle ta mig upp igen.

Man kan hamna i djupa svackor men denna var gigantisk.

Sen efter jobbet så plötsligt vände det och trots mörkret ute så

sken solen igen...

Inte gjorde det saken bättre att ha varit utan mat i 15 timmar så

när jag fick lunch klockan 12 så skrek magen, blodet i kroppen

efter föda och jag bokstavligen kasta i mig maten...

Ska bara veta hur lång tid det tar för kroppen att sen försöka

hämta sig efter att ha varit utan fast föda.

Nu är jag ikapp, hunden rastad och jag nyduschad och varm igen...

Sonen ligger och dottern....

Ja dottern ja, ett kapitel för sig antar jag.

Svårare människa att få i säng finns nog inte tyvärr.

Inte heller en solskens historia att få upp på morgonen

heller för den delen men man vänjer sig...

Hur gör ni med era tonåringar ?

Klubbas dom eller sövs ner ?

Tips önskas ;o)

Håller sitt grepp fast om moder natur ännu ett tag.

- Släpp taget människa.

Sitter och inväntar taxin sen ska jag rulla mot VC och lämna

mina prover sen se om jag tappat kilon, kanske någon cm runt midjan.

Gör inga vägningar här hemma utan känns lättare

att göra det på en tillförlitlig våg 1 gång/månad.

Mäter även midjan så det görs riktigt.

Surt att man inte får äta frukost dock för

jag är vidrigt hungrig och måste lämna prover

med fastande mage...

- Fastande eller svältande mage ?

Jaja det går nog över så fort dom fått stoppat nålen i mig.

Sen är det iväg till jobbet med all hast.

Önskar jag hade som dottern sovmorgon hela veckan.

Men med barn som ska till skolan så måste jag upp 7...

Önskar alla en strålande dag i snön ( ja lite ironisk var jag)