Direktlänk till inlägg 16 januari 2017
Varför?
Varför ska det vara så himla svårt att resa sig
emot mina mentala blockeringar?
Vill göra miljoner saker som egentligen inte är det minsta
svårt men ändå händer ingenting.
Som tur är ska jag till vuxenpsyk och tömma
ryggsäcken och förhoppningsvis få förnyat läkarintyget.
Är inte i närheten av ett välmående som man borde önska
utan det känns just nu som jag trampar på ruta ETT igen.
Hoppas varje natt när jag lägger mig att
nästa dag ska bli förändringens dag men så kommer det
ett dystert besked eller en tanke som fullkomligt krossar
alla tankar på ett välmående och man vill bara krypa in under
stenen igen och bara glömma bort dagen helt.
Behöver hända något direkt inte bara fundera på vad som ska göras
utan bara göra det. Ni anar inte hur svårt det är, sen allt nytt man aldrig provat på tidigare vågar man inte påbörja för risken finns att det inte går och i min hjärna får det inte finnas
att misslyckas trots att jag gör det om och om igen.
Jaja ni får ha det så skönt.
Njut av era mysiga stunder och lev i nuet ni som kan.
Ja det var ett måste efter veckan som varit. Ryggen var inte snäll inatt och mina armar ska vi inte tala om. Säger som Ivan Boring:: - Svetten rann uppför ryggen. Imorgon är det dags igen för ett besök till Bildoktorn före s...
Utan att attackera varandra, utan hårda ord kastat mot varandra (mest från min sida) så enades vi gemensamt hus hjon och härskarinna om att göra iordning altanen tillsammans. Altanen är nu skurad, rengjord och nu ska vi bara...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
|||||||||
2 |
3 |
4 | 5 |
6 | 7 |
8 | |||
9 |
10 | 11 | 12 | 13 |
14 |
15 |
|||
16 | 17 |
18 | 19 |
20 |
21 |
22 | |||
23 | 24 |
25 |
26 |
27 |
28 | 29 | |||
30 | 31 |
||||||||
|