Närmar sig September...

Jag känner mig mer förväntansfull.

Inte alls så stor ångest inför det som komma skall.

På jobbet pikas jag fortfarande för att jag ska backa ur

men jag är inte lika säker numera.

För att sen gå vidare till dagen...

Som vanligt när man är långledig vaknar

jag tidigt när jag vill sova ut...

Vakna 7 är ingen rolig upplevelse

när kroppen säger sov, hjärnan frågar sig varför

och sambon tittar som en fågelholk på mig

när jag går upp ur sängen...

Ska försöka få in sonen i duschen nu

så vi kan komma iväg.

Vi ska snart bege oss till Göteborg för en hel

dags underhållning...

(Hoppas)

Min sons humör är inte underhållande just nu.

Han är på riktigt uselt humör och vill inte duscha,

vill veta vart vi ska åka och hemliga utflyktsmål

är verkligen påfrestande för honom...

Håll tummarna för att vi lyckas !