Ja så var känslan efter promenaden

från apoteket och hem.

Fäller upp luvan och börjar traska över

Dalbobrons stigande höjd. Vet inte dess matematiska

höjd men för varje steg jag tog greppade vinden tag

i luvan och drog mig en aning bakåt.

Var väldigt glad över att det varken snöade eller

regnade just då. Det värkte konstant i ryggen 20 minuter

efter jag kom hem men började med maten och gav hustrun

Ibuprofen så hon förhoppningsvis kan lindra värken i ryggen.

Hade ingen aning om att Diklofenak inte går att köpas

under disk längre... Hahaha skoja bara, men man kan tydligen

inte köpa det receptfritt längre.

Diklofenak i form av tabletter och kapslar blev receptbelagt i juni år 2020 på grund av att det kan vara hälsoskadligt.

Det kan bland annat öka risken för hjärt- och kärlsjukdomar hos personer i riskgrupper.

Därför beslutade Läkemedelsverket att receptbelägga dessa läkemedel.

Vi får hoppas att dessa jag köpte nu kan lindra en aning

annars får jag släpa henne till doktorn så dom får hjälpa henne.

Nää snart kommer vår middagsgäst på besök.

Vi erbjuder idag Lasagne och hoppas det ska smaka.

Använde mig av chiliflakes denna gången så det ska bli

kul att se reaktionen.........

Vad jag dock fann nu var denna...

  <--- Klicka för att förstora.

Så blev den då och det ser mycket bättre ut 

än så här eller?

Så nu ska jag bara se vad hustrun kommer 

att hitta för tyg till den.

Insåg att när jag sökte bilden så hade jag skapat

en del saker under mina år som både kostat en del och

vissa ingenting mer än tid, blod, svett och massa tårar. (skämt)

Får helt enkelt låta tiden

och väder visa vad som kommer ske med

min lilla enkla kreativa sida.

Roligt förr var att få beställning 

på något som önskades. Var roligt att te.x göra en snygg

blombänk till en vän till oss och se hur glad hon blev.

Ska kanske ägna ett telt, långt utdraget

inlägg med massa foton på allt jag skapat själv

och tillsammans med hustrun. Jösses vilken tid det kommer ta,

men samtidigt väldigt roligt.

God natt

Eller kanske inte så bitter...

Insåg häromdagen att vi hade lappar på kylskåpet

som var uppsatta med julmagneter. Det var t.o.m 2 MUCH

för mig faktiskt så de rök direkt det uppdagades.

Frågan är då...

Hur löser man detta dilemma?

Joo man ber sin goda, hjälpsamma

fantastiska snälla vän Meg Börjesson.

@meggsansalster på Instagram för den som vill

kolla vad hon skapar med sina maskiner.

Har skickat en vädjan till henne och hoppas att

hon kan råda bot på detta.

Ska även be hustrun imorgon att köpa en anslagstavla

som ska hänga i sovrummet. Har alltid massa tider till olika

avdelningar jag ska besöka för min hälsa och jag vill inte

att dom ska hänga på kylskåpet.

Kostar endast 69.90:- för 60x40 cm

så jag hoppas hon accepterar.

Skall göra om den som jag gjort förut men för husfridens

skull ska hustrun få välja bakstycket som ska kläs med tyg.

Hittar tyvärr ingen bild just nu men lovar att hitta

så ni kan se hur den blev och även bild på den nya

skapelsen... 

Nu väntar kokta ägg, mackor och fortsättning på

filmen vi startade innan hustruns dotter ringde... (maratonsamtal)

Hörs av

Ja efter en sån urladdning senast

blir det ett stort svart hål och man försöker

att komma tillbaka.

Har egentligen så mycket jag vill få ur

mig men vet inte hur jag ska formulera mig.

Allt man säger och skriver ner kan man sen inte

ha ogjort så det var nödvändigt med uppehåll.

Ordet "ryck upp dig" har följt mig i flera

år och jag har samtalat med olika terapeuter,

psykologer som alla säger samma sak.

- Det sämsta och mest dummaste man kan säga

till en person med psykisk ohälsa.

Någon som vill bestrida kan vända

sig till närmaste Vuxen psyk.

Ska väl inte sitta här och hålla mig vaken efter att

ha somnat runt 6.30 imorse. Mår som ett ruttet plommon

och försöker skrapa upp mig och göra dagen till något bättre.

Vem vet, morgondagen kanske blir bättre?

Som sagt, nu känns det bara tomt, mörkt, sorgligt.

Hur man beter sig mot andra biter snabbt tillbaka så

jag väntar bara på den stora käftsmällen som jag troligen

förtjänat idag.

Ta hand om er och era nära, kära...

Hustrun pratade om något hon ville se på

Discovery+ med något namn.

Jag ville skoja till det hela och fick ihop det ganska bra.

Hörde inte vad namnet var utan kom på eget.

Så här gick samtalet:

- Hette han Bogdan Hagdan?

- Vem?

- Han du ville se...

- Vet inte vad han hette.

- Är det han du brukar se på?

frågade jag och påpekade igen om

Bogdan Hagdan (påhittat namn)

- Har inte en aning om vet det är.

- Han med det blonda håret som du gillar så.

- Jaha, Birkan Tore... svarar hon vilket jag vet.

- Ja han är ett spöke

- Nej Birkan är en ängel, svarar hon.

- Jaså är han?

- Visste det var något med han som jag gillade.

- Ja du ser, du gillar Birkan.

- Ja håller han på Blåvitt måste han vara bra.

Till saken hör att supportrarna kallas Änglarna

så därför måste han ju vara en hyvens kille eller hur?

Vi avslutade det hela med en skrattsalva och jag

vart troligen som vanligt idiotförklarad som vanligt.

Har även hunnit med innan samtalet att vara hos

min diabetessköterska och fick med mig en redig skopa

bannor med mig till dietisten efteråt och även där var mungiporna

ner, mest på mig tyvärr.

Gått upp 3 kg (skyller på julmaten) *fniss*

Blodtrycket hamnade på 170/77 (tror jag)

Blodfetterna hade gått upp till 3.1

Det enda positiva var att mitt hba1c stannat på 57 och ansågs som bra.

Nu blir det att skärpa till mig.

Ner med allt så kanske foten har läkt till

sommaren och jag får bada igen....

Sov Gott

Ja även jag har såna.

Att påtala hela tiden hur man är och för sig i det vardagliga livet

är något jag fått kastat på mig så gott som hela min uppväxt.

Att det numera fortsätter och sen kanske ibland ursäktas med

att det är sån jag är och duger det inte så välj bort mig.

Vet inte ens hur jag ska ge respons på sånt ärligt talat.

Hur nödvändigt är det?

Hur skulle du själv känna om man dagligen påpekade alla

dina dåliga sidor och egenskaper?

Tänk att någon talade om hur oduglig du är, hur jävlig du är

hur förbannat ful och fet du är dag ut och dag in.

Jag kan bara känna hur fan mår du själv när du MÅSTE trycka

ner andra varenda minut för att få respons på att du gjort någon

på ett uselt och jävligt humör bara för att du ska känna dig lycklig.

Vad har personen i fråga gjort för att förtjäna detta?

Kanske skulle, borde vara glad att jag inte ger igen med samma

mynt men eftersom jag vet hur förbannat ont det gör

så tänker jag aldrig sjunka till samma nivå utan jag knyter händerna

i fickan och går vidare.

Tänk istället ett steg längre, var det nödvändigt?

Blev du på bättre humör för att du sårade denne persons lilla

sargade ego som finns kvar?

Som sagt, alla har sin gräns och jag känner att

min överskreds med råge så ganska skönt att få skriva av

sig en stund......

Men samtidigt en utmaning och en mardröm.

Efter att ha kollat reels på Instagram och sett hur det renoveras

hus, lägenheter och stugor blir jag verkligen extremt sugen att

tillsammans med hustrun skaffa ett eget projekt att inreda.

Utmaningen är en omöjlig uppgift eftersom det KRÄVS

ekonomi till att först inskaffa projektet sen till material, verktyg

och eftersom inget av det kommer infinna sig så kommer det

från och med att vara en omöjlig dröm. PUNKT!

Men det skulle vara så otroligt roligt att göra.

Att renovera möbler, måla, fixa till allt själv utan att använda

dyra hantverkare skulle kännas som den ultimata utmaningen.

Tror dock att hustrun kanske inte känner detsamma

utan skulle våndas hela tiden så kanske skulle jag be henne ta

hand om utsidan och skapa sin magi i trädgården.

Har DU haft såna drömmar eller du kanske

har infriat dom redan? Berätta gärna och kanske visa vad

du/ni skapat eller lämna länk till det som skapats....

Ser fram emot detta :)

Kommer ni ihåg denna serien ?

Home inprovement - Tummen mitt i handen...

Älskade den serien och jämför mig lite med Tim Allen 

i vissa moment. Han vågade prova även om han ofta misslyckades

till skillnad mot mig som inte vågar prova för jag tor det kommer

att skita sig från start.........

Vaknar nästan alltid halvsnorig

och allmänt vissen men idag var lite speciellt.

Började med huvudvärk sen avancerade jag från att

vakna med 5.4 i socker till att efter insulinet sjunka ner till

3.1 och få hemska skakningar, rosa syn och bli allmänt illamående.

Hade ätit en banan och drickyoghurt och var till freds

med det men där lurade jag mig själv. Vaknade ju ganska sent (11)

så som förrätt till lunchen (2 piroger) fick det bli 8 after eight och 2

dextrosol innan sockret sakta gick upp på trygg mark igen.

Vi har frossat i tacos nu på kvällen och på tv

skulle det prompt visas Chelsea - Fulham men de orka jag med 1 halvlek

sen tröttnade jag. Hade planerat en filmkväll men det fick vänta tills imorgon.

Hann dock se en topprulle på egen hand.

Såg på Black Panther - Wakanda Forever och den var så bra.

Det är en speciell film precis som den första och jag gillade båda.

Imorgon efter hockeyn får jag hoppas att vi ska se Steven Spielbergs senaste

film The Fabelmans som ska tydligen sägas vara en av Spielbergs bästa så den

blir ett måste.

Har ni några filmförslag som kommer ut detta året ni kan

rekommendera ? Är inte så värst intresserad av drama men Spielberg är i en klass

för sig utan tvekan.

Kanske dags att krascha i kudden tror jag.

Kommer troligen inte somna förrän 1-2 inatt men man kan ju hoppas

att JB knockar mig tidigare.

Önskar er en skön helg !

ÅHHH denna låten nu på Rockklassiker