Denna förbaskade fot kommer bli

en följetong av gnäll, gny och oro.

Startade i förra veckan efter en akutinryckning

till diabetesmottagningen i Uddevalla där min 

fotspecialist satt och väntade.

En rendering av foten gjordes och efter några minuter

så sjunker hennes leende till oro.

- Nu tar du bussen raka vägen till NÄL igen

och skriver in dig på akutmottagningen.

Sagt och gjort så rumlade jag in 13.30 och blev sittande,

liggande, gående på akuten tills klockan blev 00.40 då

skrevs jag in på första lediga avdelning (avd.61) med

en bakterieinfektion i skelettet.

Dagen efter (torsdag) rullades jag in till operationen

där det upptäcktes först via röntgen att jag hade virus

i skelettet på tå nummer 3. Under operationen så fann de även

att tån separerats från foten då benen i foten som länkar till

min tå hade börjat att vittra sönder.

Tån skrapades och eftersom läkaren kollat röntgenbilderna

konstaterade hon att risken fanns att jag skulle förlora

den tån och bad om min tillåtelse att ta bort den om så

var nödvändigt. Som tur var slapp jag detta och tån skrapades 

ren (hoppas) från bakterier och jag hoppas det håller sig borta.

Hur det ska gå med tån har jag ingen aning om men

får säkert veta det under resans gång. Jag hade mycket bra

cirkulation i foten så kärlkirurgen tyckte att det inte

något att oroa sig för och chansen till att såret skulle

läka va stor.

Igår kom fotteamet upp på avdelningen och det förkunnades

att jag verkade må bra, såret såg bra ut så jag skulle skrivas

ut samma dag. Hjärtat bultade fortare och jag ville jubla men

fick snällt sansa mig och lyssna på resten de hade att säga.

- Omläggning 3ggr/vecka tills jag skulle till sårmottagingen

och innan de mötet skulle jag ta nya prover. Första omläggning skall

göras imorgon sen bokar vi nya tider efter det.

Känner mig konstigt nog inte glad för oron finns där.

På fredag ska jag bjuda hustrun på middag ute och gottgöra

en smula för min vistelse på sjukhus. Kanske får jag annat att

tänka på en stund och njuta av god mat och min bordsdam.

Tack för visad omtanke.

Betyder mer än ni kan förstå...