Har så många gånger tvekat på min frus

ord när hon så ofta säger orden "det löser sig"

men nu får jag nog snart börja lära mig.

 Efter dagens händelser är jag 1% skeptisk.

99% troende. Att det skiter sig kan jag inte avgöra

utan det får ödet bestämma inte min hjärna.

 Kan bara hoppas och invänta 1 dag & 23 timmar sen får vi se vad som sker efter det. Kan behöva lite positiva svar nu efter allt tråkigt som har skett. Flera dödsfall, kommande dödsfall väntas och jag hoppas jag kan hantera det kommande bättre.

 För mig som har så enormt svårt att

prata om sorg och mina egna känslor är bloggen en slags livlina.

Många har inte fattat detta så därför är min fru & barn

extra uppskattade för dem vet vad jag går igenom och accepterar mig precis som jag är.

  God natt...

 Hördes ljudlöst över Sjögården...

Kanske kan det gå vägen.

Kanske löser sig allt eller ser till att det går

smärtfritt framåt.

 Skulle egentligen sätta mig och mata

djuren på ranchen men fick syret i fel strupe

när jag satte mig ner och fick påkalla min hustrus

uppmärksamhet.

 Båda blev mäkta förvånade och samtidigt

mycket glada. En liten sten föll från bådas bröst

och vi ser en liten ljusning i andra sidan av tunneln.

Hoppas det inte är tåget...

 Känns numera som om denna veckan blev

en hel del enklare för oss.

Ja förutom finna julklappar till alla.

 Kryper ner i soffan igen och tågar vidare 

mot ännu en säsong av "The Grimm" sen får vi krypa vidare

mot sängen. Imorgon kommer fikagäster.

Utan dig kära mamma...

 Julmusiken flödar ur högtalarna, hustrun bakar inför

julen och det känns en aning varmare i själen.

Hon får mig att slappna av, känna mig omvirad av julkärlek.

 Tog oss en snabbtur till Willys för att köpa lite ingredienser

till bakningen sen hemma igen så sprider sig dofterna.

Vi springer runt som virriga tomtar och har massor att göra

inför morgondagen.

Vänta...

 Fick trotsa kylan och fråga om min hjälp önskades

så vi städade rent ute på framsidan och hängde upp en krans till

på magasinsdörren sen ut med granris framför ytterdörren.

 Ska tina upp en aning innan jag 

påbörja middagen. Hustrun trasslar med ny ytterbelysning

samtidigt som lille Ragnar biter i hennes strumpor och gör

intensiva attacker i kabeln...

(muttrar något om en billig katt till salu) hahahaha...

Men nu rulla köttbullar...

Idag är ännu en dag med sorg

och minnes reflektioner.

Idag är det min avlidna pappas födelsedag.

77År skulle han bli idag om han bara hade skött

sig lite bättre så kanske han hade haft några år till.

Troligen var saknaden för tung även för hans del med.

Hade en ap-jobbig natt och låg vaken hela 

tiden med tankar om allt. Somnade inte förrän runt 9

i morse och vaknade efter att frun slutat jobbet.

Var ändå uppe så för första gången

sen tidiga barnsben satte jag mig framför

tv:n och såg på Lucia tåget.

Det var alltid något som bara skulle göras

när jag var liten. Det var pappas dag, han väckte

mig strax före det började sen satt vi ibland alla

3 om inte mamma jobbade före skolan och njöt......

Kan väl säga att jag njuter inte lika mycket

nu som då. Visst var det stämningsfullt men det

var ändå något som saknades tyvärr.

Ja Anna nu ska vi se på

NETFLIX...

Äntligen kan vi få

se klart GRIMM som vi påbörjade

via HBO Nordic som sen tog bort den.

Gissade att Netflix köpte upp den...

      Hur jag än vänder och vrider på mig kan 

inte få hjärnan att sluta hålla mig vaken.

Kräver inte massa inför julen men vill att den 

ska vara till belåtenhet för oss alla...

 Med det menar jag inte BARA julklappar utan allt runtomkring. Vill att dem som kommer hit ska trivas

känna sig välkomna och njuta av mat & klapp.

 Sånt här håller mig vaken sent in på morgontimmarna som ni förstår eftersom jag sitter här nu klockan 03:35 och bloggar av mig. Blir rena tortyren att försöka få hjärnan att somna in.

 Någon som har tips på hur man kan stänga av?

Kanske tips på hur man ska kunna somna bättre på nätterna...? "Hjulet snurrar men hamstern är död" känns det som just nu.

 Går hellre upp ur sängen

så slipper jag hålla min hårt arbetande hustru

vaken med mina höga suckande av frustration. Jag gör inte saken lättare för henne heller genom att köpa på mig fler dvd filmer. Båda är filmgalna och efter att ha sett ALLT som går att se här hemma söker jag nytt att underhålla frun med på kvällarna....

 Jaja...

Det kommer säkert gå vägen denna

julen med för det har min hustru lovat så 

jag får helt enkelt tro på henne.

(Känn ingen press Isabell)

 Tänka sig att en film kan beröra 

så otroligt mycket.

 En julfilm jag aldrig sett fick till slut

tårarna att spruta. Allt p.g.a den grävde upp alla minnen

och saknaden av min mamma.

 Nu sitter jag här med söndergråtna ögon

och tårar som torkat på kinderna och ärligt talat

funderar på hur många som anser mig vara helt urbota korkad

som skriver om det....

 Har aldrig och kommer aldrig ha ett självförtroende

på topp men tack vare min livskamrat stärks det enormt

och vem vet, jag kanske kan finna något jag aldrig tror

jag hade eller skulle kunna finna.

 Finns så många personer i mitt liv som 

kränkt mig som person, tryckt ner mig, trakasserat min 

personlighet från så tidig ålder att jag förvånas över att

stå hyfsat rakryggad idag och kan se dom i ögonen idag.

 Många har jag förlåtit och jag

hoppas dom kunnat förlåta mig. Vissa kommer jag aldrig förlåta

och jag kommer aldrig vända andra kinden till för det har dom inte förtjänat...

 Sägs att man inte ska hata men i detta

sammanhang kommer jag alltid hata, avsky,ilska, över att personen ens lever och andas samma luft.

 Er andra önskar jag en fortsatt trevlig vecka.

Sköt om er och krama om era föräldrar som ännu finns i livet.

Känner tomhet, dumhet, tänk att det finns massa frågor jag vill ställa min mamma. Får väl ha en seans om jag ska kunna få veta allt jag vill.....

  Jag inser nu att mina 

ord är och förblir tomma löften.

  Ska i fortsättningen sluta

ge löften som jag inte kan hålla. Med denna ryggen

bygger jag luftslott tyvärr.

  Hade så mycket planerat denna veckan då vi

är barnfria och allt går åt h-vete för att jag inte

orkar eller klarar av att hålla uppe ryggraden.

 Känner mig arg, besviken, hopplös och trots

alla värmande ord från min fru så orkar jag snart 

inte hålla fasaden uppe mer.

 På ytan är allt bra egentligen, men på djupet

kämpar jag varje dag med mig själv, våran ekonomi, vill

kunna leva ett liv utan att behöva få magknip i slutet av varje månad och veta att det tar 19 dagar tills nästa inkomst....

 Kedjorna känns tyngre och tyngre....

Startade ganska sent men sen när man

väl ramlat ur sängen var det full rulle.

Mediciner, frulle, lämna på fotboll

sen till min dotter och fira henne. Hon verkade glad för

sina presenter vi gav henne så då kan jag andas ut.

Efter firandet hämtade vi fotbollsmålvakten från 

träningen och sen köpa pålägg för kommande vecka.

Skönt med en stillsam söndag så man kan släppa alla måsten

som vi ska börja med nästa vecka.

Ännu skönare med någon vid sin sida

som assisterar och VILL vara med utan att man ska tjata.

Hon gör alla galna saker som jag med ett leende så vad mer kan man önska sig?

Ryggen lika dålig som igår så

det är skönt att kocken får vila idag medans

Fru Eriksson, Friherrinnan Af Sjögården får visa

sina kunskaper... *Puss*

Pommes & Lövbiff till middag. *MUMS*

Sedan får vi se film och njuta av brinnande ljus.

Önskar en fortsatt mysig 2:a Advent...