Har det påbörjats så måste det

avslutas om man så ska fastna under en brandsläckare.

Det var precis vad Isabell gjorde.

Hon är verkligen NOGA när hon städar och det 

går undan. Så fort att hon springer på bandsläckaren

som olyckligt faller på foten. Nu är den ljummet blå men inte stoppar det henne. 

Fick tvinga ner henne i soffan några minuter

och ge henne en öl och några chokladbitar. Satt inte länge utan nu är hon på språng igen. Ja jag hjälper till så gott jag kan. Lagar mat, dammsuger, diskar sen tackar ryggen för sig.

Någon sa till mig att det kanske fanns tid

för att ångra sig, jag var inge vidare till karl

som inte KAN göra något. Visst var det på skämt men ändå så gnager det sig fast och man påminns om hur lite man gör p.g.a kroppen. (Ångra giftermålet)

Som tur var så vill hon inte skiljas ännu

så jag klamrar mig fast vid denna envisa, vackra, underbara kvinna (tills döden skiljer oss åt)

DU ÄR BÄST

Var ska vi göra av allt?

Tacksamheten flödar över, men man

har ju djupa frågor till sitt inre var man ska få plats.

Idag hämtade vad vi trodde skulle vara EN

wellpurmadras endast men när vi åkte från platsen

var bilen med sina fällda baksäten fullastad.

Massor med kläder (nyskick) och skor som Isabell

satt och dregglade över en stund sen började vi galga upp plaggen och ut med dom till Loppisen.

Hoppas vi hinner sälja av en del för sen nästa

Söndag kommer en hel släpkärra med saker att gå igenom.

Fick även ett erbjudande att köpa tomtar billigt som vi kan ha till våran Julmarknad.

Denna dag, dagen innan Loppis, dagen innan middagsgäster, dagen innan SHL PREMIÄREN så spinner Isabell runt som en skållad iller och polerar ALLT med start i köket.

Vi har äntligen bestämt rangordningen på torpet.

Isabell basar över Hus & Gård, Jag får nöja mig med Loppisen & Verkstaden... (Ja jo spisen också)

Stackars mig eller hur ;)

Måste vila upp mig en stund.......