Så finns inget annat att göra.

Ibland måste man bara helt enkelt

inse att under tiden som maten puttrar

på spisen och hustrun sanerar övervåningen

måste jag underhålla er en kort stund.

Åskväder idag så vi får snällt

hålla oss inne och roa oss så gott vi kan.

Vilket betyder att jag kollar på History Channel

och vilar foten under tiden som "Hon" som jag delar

brevlåda med gör sin grej.

Efter många om och men valdes köttfärssås

till middag idag med fullkornspasta.

Min dotter sitter på akuten så tankarna går dit hela tiden

och jag hoppas att allt gått bra.

I dessa stunder får man bara hoppas hon slipper

sitta där i flera dagar med sina smärtor. Sjukhusen fylls

på med nya fall av Covid patienter som många av dom 

säkert varit oansvariga och rest utomlands och andra bara

vägrar att vaccinera sig.

OJ !

Där ringde mat/sovklockan (eller klockan på spisen)

Hustrun är väldigt hungrig så bäst jag ilar

till min plats igen. 

Ha en skön söndag ! 

" When life gives you lemons, make lemonade "

Låg och funderade på hela mitt liv och visst jag har 

mina sår och skavanker men andra har det värre.

Så när jag tänker efter har jag 2 fantastiska barn och lilla Nellie som jag älskar

mer än livet. Jag har en hustru som jag för mötte för första gången

2005 och som jag tänkte att henne kan jag lära mig massor av.

Vi möttes igen 11 år senare och sen visade det sig att hon

blev min fru och jag lär mig av henne fortfarande flera år senare.

Vissa saker verkar hon fabricera ihop men det tar jag med en klackspark.

Sen att hon knappt kan köra bil och prata samtidigt

men citera vartenda levande ting i naturen på latin är för mig en

stor gåta men det är charmen med henne.

Hon gillar att fiska, hon gillar att gå på loppis, hon älskar vår

och troligen andras trädgård(ar) och vi har en stark kärlek för varandra

och våra djur så vad ger mig rätten att klaga på mig själv ?

Ja det kommer jag nog fundera på tills

dom spikar in mig i träfracken tyvärr. Kommer aldrig

finna svaren på detta så livet går vidare.

Ni är så många som förgyller mitt liv och listan

kan göras lång. Ni vet vilka ni är och jag är evigt tacksam

för att ni finns här vid min sida dag efter dag och står ut med mig.

Hade inte planerat att klaga

idag och jag vill ändå tro att jag inte gör

det ändå eller ?

Oron över foten blir allt mer en vardag.

Kanske är det utan anledning men tanken slår

mig varje dag:

- Vad sker om fistelgången fortsätter?

- Kommer värken i fotleden bli värre?

- Vad mer kan ske?

- Finns risken för amputering?

Ja den sista tanken var kanske lite

overkill men den finns där och gnager.

För övrigt mår jag ganska bra rent mentalt

måste jag medge även om det finns vissa uppförsbackar

mellan varven så känns det som vi styr upp det tillsammans

jag och min hustru.

Kände mig manad att skriva av

mig alla negativa tankar eftersom orden kommer

ut lättare genom fingrarna än munnen.

Känslor har alltid varit lättare att

skriva ur sig än att prata om dom och jag har

inte en aning om varför. Skillnaden nu är att det finns

någon som förstår och vill lyssna.

Bloggen är ett utlopp för det.

"Alla känner apan men apan känner ingen"

det är ett passande ord för mig och jag hoppas en dag

ha kunnat vunnit tillbaka förtroendet och kanske förlåtelsen

en dag i framtiden. 

Men nu får det bli att börja med

middagen. Har troligen en hungrig vallgravsvattnare

snart hemma som är sugen på gryta och kaffe.

Ha en underbar fredag & Helg !

Vad anser du ?

Läser väldigt ofta nu och följer

och ser resultatet.

Dessa el-scotrar som används mer och mer.

Används på vissa platser vid "Drive-by shooting" och mer

och mer unga ser det som en cool grej men som först

och främst kostar en förmögenhet.

Läst om flera olyckor där det förekommer

brutna ben, fötter, revbensfrakturer och utslagna tänder.

När man får all denna fakta kastat i ansiktet nästan

varje dag anser jag det vara nog för att tveka en aning.

Hustruns son sa eller kanske skojade om att han

skulle vilja ha en sån och som jag nyss fick veta så ska

min son fått en sådan och jag ber till gud (inte ofta) att

han klarar sig från olyckor.

Läste att i Stockholm bötfälldes 14 av 50 för

olika företeelser med just el-scooter för bland annat

där man var 2 på en och sen kördes det oansvarigt.

Vad anser du ???

Vi lyckades !

På fredag eftermiddag rullade vi iväg

och efter 2 timmars resväg rullade vi in med

vårat ekipage.

Vi var efterlängtade och förärades med ugnsbakad

fläskytterfile och potatisgratäng. Sen skulle vi äntligen få

avsluta den sista av etapper. Isabell fick arbetskläder med hennes

logga broderad och nya arbetsbyxor.

JAG trodde det skulle bringa fram tårar men icke.

Dom höll hon inne denna gången men såg väldigt glad ut.

Lördagen spenderade vi tyvärr nästan bara inne förutom

en liten tur till Falkenberg. Sen hem och bjöds på underbar middag igen.

Denna gången en god chili con carne som satt precis där den skulle.

På söndagen spenderade frun i huset sittandes i sin bil med sin dotter

och barnbarn ner till Trelleborg där det skulle hämtas hem 2 vildar i form

av valpar så vi tog en tur till Varberg och jag fick se på Varbergs Fästning

för första gången och avnjuta lite fika.

Middag intogs i centrum och det var en fantastiskt god pizza

jag fick och hustrun valde falaffelsallad som gick ner och sen lämnade

vi blytunga i fötterna för att fylla på hemmet med saker vi frossat i oss.

Söndag natt väcktes vi av att det haglade småmuttrar på husvagnens

tak och det var ett öronbedövande ljud. Somnade till slut och vaknade upp till strålande

solsken. Förvånad av att jag vaknade 07:30 frivilligt medans frun

gick och la sig igen och väcktes av att jag förkunnade kaffet var klart.

Vi tog tidigt farväl för denna gången

och styrde kosan mot Göteborg och hustruns dotter med sambo.

Där fick vi kaffe (usch) och en underbart god middag. Sen fika innan

vi styrde kosan hemåt. Väl hemma välkomnades vi av alla våra katter

som verkade må bra. Hundarna var SÅ glada över att vara hemma igen

och nästan hjulade över grusgången.

Har hunnit med att få sårvård, röntgat foten eftersom jag fått

en 12 cm fistelgång som oroade så den 11/8 ska jag till ortopeden

där troligen röntgenbildernas natur kommer förkunnas.

Dagen innan är det sårvård igen så kanske redan där får

veta vad som sågs. Förklarar en del kanske varför jag har smärtor

i fotleden så vi fortsätter med antibiotikan. Dagen efter ortopeden blir

det läkarbesök på Vårdcentralen för att få en remiss för

en magnetröntgen.

Jobbig vecka det blir. . . . .  (Nu middag)