Inget nytt kanske för det borde man tänkt

på för länge sen.

Jag har ganska ofta haft problem med 

koncentration och fokusera mig på ibland den enklaste

detalj och förr kunde det göra mig vansinnig om så påtalades

och ja det sitter i fortfarande men inte i närheten av förr.

Förr slöt jag mig eller tog till händerna, ilskan tog över

och jag kokade likt en kaffekittel. 

Ni kan inte ana hur förlösande det är att slippa

känna så där numera. Ständigt knyta handen i fickan, ofta

vara så arg att man började gråta av frustration.

Hockey torsdag som det är så

måste jag lämna er och se vidare på matchen.

Ser inte bra ut första 10 men sen så började det att ljusna.

Kanske återkommer....