Ja efter en sån urladdning senast

blir det ett stort svart hål och man försöker

att komma tillbaka.

Har egentligen så mycket jag vill få ur

mig men vet inte hur jag ska formulera mig.

Allt man säger och skriver ner kan man sen inte

ha ogjort så det var nödvändigt med uppehåll.

Ordet "ryck upp dig" har följt mig i flera

år och jag har samtalat med olika terapeuter,

psykologer som alla säger samma sak.

- Det sämsta och mest dummaste man kan säga

till en person med psykisk ohälsa.

Någon som vill bestrida kan vända

sig till närmaste Vuxen psyk.

Ska väl inte sitta här och hålla mig vaken efter att

ha somnat runt 6.30 imorse. Mår som ett ruttet plommon

och försöker skrapa upp mig och göra dagen till något bättre.

Vem vet, morgondagen kanske blir bättre?

Som sagt, nu känns det bara tomt, mörkt, sorgligt.

Hur man beter sig mot andra biter snabbt tillbaka så

jag väntar bara på den stora käftsmällen som jag troligen

förtjänat idag.

Ta hand om er och era nära, kära...