Som infinner sig när allt flyter

som det ska.

Marcus (min son) har inte som jag skrev förut

haft tendenser att vilja sitta ute och äta. Minns

när han i yngre ålder hämtade maten och satte

sig vid tv:n istället.

Nu har han ju växt upp på många olika

sätt och är snart 23 år i september. Han är lik

mig på flera sätt men även lik sin syster och farfar

genom att SVÄRA hela tiden.

- Vadå skyll inte på mig

- Skyll på Jennies, hennes fel.

Ja hon svär som min pappas skulle sagt, som en "Borstbindare"

och en sån låter kan jag ej förklara så de får ni googla på.

Älskar dom ovillkorligen hur möe de än svär.

Idag ska vi göra pizza och avnjuta

på altanen. Senare ikväll har jag lovat och utmanat

min kära hustru på Othello. Hon har tjatat på mig i säkert

1 år om hur mycket jag ville ha spelet och sen när jag fick det

så har jag inte rört det.

Isabell går mellan bakning, fylla poolen, hålla koll

på katter som jagar unghöns och hund som tidigare 

fick skjuts med okända män eftersom hon smugit sig

ur huset och drog upp på vägen.

(jäkla hundskrälle)

  Men som matte ofta säger...

- Du är så söt

- Du och jag Daisy.

- Du är den finaste hunden.

Hon är speciell säger jag. . . . . . .